Förebyggande av mobbning
Mobbningen kan till exempel innebära att den mobbade blir knuffad, slagen, utskälld, hånad, lämnad utanför, baktalad eller utsatt för annan behandling som kan skada eller såra individen. Ofta blir offret isolerat från klassgemenskapen, gruppen och elevernas kontaktnät på sociala medier. Mobbning är inte en kamp mellan jämlikar, utan en orättvis situation i vilken den mobbade har ett svagt utgångsläge och inte kan försvara sig
Att bli mobbad eller förolämpad påverkar elevens inlärning och trivsel i skolan. En stor del av mobbningen sker utan att de vuxna på skolan märker det. Studier har visat att elever upplever att vuxnas försök att ingripa mot mobbning ofta inte fungerar. Elever och vuxna har också olika uppfattningar om vad som utgör mobbning. I stället för att fokusera endast på problemen och uttryckligen försöka motarbeta mobbning kan det vara bra att angripa problemet genom att koncentrera sig på att uppnå positiva mål genom positiv verksamhet. Genom att fokusera på ökat välbefinnande kan man samtidigt förebygga olika fenomen med anknytning till mobbning, som diskriminering, trakasserier och hatpropaganda.
Förutom att känna igen och motarbeta mobbning är det viktigt att identifiera alla andra typer av kränkande behandling eftersom mobbning frodas i en miljö som tolererar förolämpningar och respektlöst tal. Positiva målsättningar hjälper också att få med hela skolgemenskapen i det förebyggande arbetet mot mobbning. Alla på skolan kan med sitt eget handlande påverka interaktionskulturen inom gemenskapen och därmed fastställa hurdant beteende som är lämpligt och hur var och en förväntas bemöta de andra inom skolan.
Läraren inser inte alltid att en viss elev blir mobbad. Den mobbade vill inte nödvändigtvis tala om sitt problem med en vuxen. Vissa skäms för att bli mobbade, andra vågar inte ta itu med problemet eller fruktar att den vuxna inte kommer att kunna göra något och att mobbningen snarare kommer att öka om det kommer fram att de vänt sig till en vuxen. Bara hälften av alla mobbade ungdomar talar om för någon att de blivit mobbade.
Indirekt mobbning anmäls till läraren mer sällan än direkt och synlig mobbning. Den mobbade talar oftare med någon därhemma än med någon på skolan. Ju yngre eleverna är och ju oftare de blir mobbade desto mer sannolikt är det att de talar om det för en vuxen. En av orsakerna till att elever inte vill tala om mobbningen är att de inte tror att någon kommer att ingripa; bara hälften av eleverna tror att läraren kommer att göra det.
Även om eleverna inte alltid talar öppet om pågående mobbning kan en lärare försöka förstå vad som pågår inom klassen genom att betrakta hur eleverna interagerar under rasterna, i korridorerna, före lektionerna och under dem. Är det någon elev som de andra inte verkar vilja ha med i sina grupper? Skrattar andra ofta åt en viss elevs svar? Är någon elev alltid eller nästan alltid ensam under rasterna?